Vet du hur mycket energi du kan spara genom att lägga dig bakom någon annan under ett lopp? Det är en avsevärd mängd energi oavsett om du cyklar, springer eller simmar. I den här artikeln tänker vi främst diskutera luftmotståndets betydelse vid löpning. Vid cykling är energibesparingen allt som oftast mellan 20-40% vid klungkörning, vilket du kan läsa mer om i vår Vätternrunda-artikel eller ta en titt på denna studie.

Under ett 5000m-lopp utgör energikostnaden för att överkomma luftmotståndet ungefär 2% vid 6min/km-tempo och 8% av den totala energiförbrukningen vid 3 min/km-tempo (1). Ska vi göra ett grovt försök att försöka jämföra energikostnaden mellan löpband och utomhuslöpning så verkar det som att löpning på band inomhus med 1º lutning är likvärdigt med löpning utomhus när det kommer till energikostnad. Denna lutning motsvarar ungefär den extra energi som luftmotståndet utomhus
innebär vid en hastighet mellan 10-18km/h på bandet (3).

Vindens betydelse vid löpning ska inte räknas bort ur ekvationen!

Vindmotståndet är avgörande

Just energikostnaden för löpning varierar givetvis ordentligt beroende på kroppsvikt, löpekonomi med mera. Men generellt kan sägas att luftmotståndet ökar i kvadrat allt eftersom din löphastighet ökar, dubblar du din hastighet så fyrdubblas energikostnaden för att övervinna det extra vindmotståndet o.s.v. När luftmotståndet ökar (snabbare löpfart eller mer motvind) så lutar vi oss mer framåt mot vinden vilket skapar en lyftkraft som dels ”lättar” vår kroppsvikt lite vilket gör att energikostnaden inte springer iväg allt för mycket bara för att det är motvind. Luftmotståndet i sig utgör dock en relativt liten del av den totala energiförbrukningen (4-8%) vilket kan jämföras med cykling där luftmotståndet utgör 80-90% av den totala energikostnaden (4). 

Vi har dock negligerat vindens kylande effekt på din prestation här och istället bara räknat rent biomekaniskt. Att springa en helt vindstilla dag utan någon kylande effekt från vinden kommer i sig bromsa din prestation något när kroppstemperaturen stiger. Det mest optimala är troligtvis att få vinden från sidan eller lite snett bakifrån för att få både medvind och en nedkylningseffekt. Det finns en studie (som vi inte hittar just nu) som undersökte vindriktningens (inte vindrickningens) effektivitet för att kyla ner vår kropp. En vind som kom rakt  från sidan med en hastighet på 2m/s var effektivast i jämförelse med om vinden kom uppifrån, nedifrån, snett från sidan etc. Så i de fall då du springer fortare än vad vinden blåser och således inte får hjälp av den så är troligtvis sidovind det mest effektiva.

Din position i loppet – Snåla med energin!

Det här området är desto mer intressant och själva anledningen till att vi vill skriva den här artikeln.

Ligger du ett par steg bakåt vid löpningen så sparar du en del energi jämfört med att ligga längs fram. Mängden energi du sparar ligger mellan 2-4% vid medel- och långdistansfart. Detta kan tyckas vara en liten summa, men lägger du upp ditt lopp taktiskt och sparar på energin så länge det går så har du bra mycket bättre förutsättningar till att göra en bra spurt på slutet. Denna energibesparing kan jämföras med en tempoökning på 5-10 sekunder/km om du ligger i 4min/km-tempo (15km/h). Räknar vi vidare så innebär detta en tidsbesparing på 1-2 minuter per mil. Och det enda du behöver göra är att inte ligga längst fram i ledet. Vem har inte hört att det är lättare att jaga jämfört med att vara jagad? 🙂

Ska vi vara riktigt smånördiga så ska vi även försöka placera loppet så nära ekvatorn som möjligt där jordens dragningskraft är så låg som möjligt. I studier inför Sub2h-maratonförsöket så var detta med i ekvationen. Jämfört med i Berlin så är dragningskraften 0,31% lägre vid ekvatorn. Att supporta kroppens egna vikt vid löpning, dvs hålla oss upprätta står för 74% av energikostnaden vid löpning. Med 0,31% lägre energiförbrukning för att upprätthålla kroppsvikten så sparar vi 0,23% i energiförbrukning vilket enligt deras beräkningar motsvarar 17s på ett maraton. Visst ligger Monzabanan närmare ekvatorn än Berlin, men det är fortfarande en bra bit kvar. Ett problem där är dock att det är både fuktigare luft och varmare över lag så de negativa effekterna överväger troligtvis den positiva.

PS: Glöm inte att spurta i slutet så att du ändå vinner loppet!

Farthållaren / Harens betydelse

Kan vi få farthållaren att hålla ut längre och längre under loppet så tror jag att vi kommer kunna kapa några sekunder till på nuvarande rekordtider enbart genom denna faktor. I då godkända maraton. En annan version vore ju att ha farthållare första halvan av varvet och därefter medvind andra halvan.