Varför får vi kramp och hur undviker vi att få det?
Kramp är ett stort problem för många, i vissa folkgrupper så krampar upp mot 37% av de som tränar. Detta gör att många drar sig lite för att träna och pusha sig själva, med lägre träningsresultat som följd. Men varför krampar vi? Ett antal teorier existerar, men forskningen har aldrig kunnat peka ut en enskild faktor som den ansvariga, detta trots att väldigt många studier testat lika många faktorer under de senaste 100 åren. Men det kanske inte är så konstigt, det kanske är så att kramp uppstår som ett resultat av ett flertal olika påverkande faktorer?
En artikel publicerad i Journal of Strength and Conditioning belyser det hela på ett väldigt bra vis och jag ska nu summera den lite snabbt. För övrigt så finns en kort liten 4 minuter lång film som summerar artikeln, känner du att den är för avancerad så fortsätt läs här så kommer du få en bra summering. Videon hittar du här.
Hjärna – Nervsystem – Muskel. Dessa tre system är tätt sammankopplade och med största säkerhet avgörande när det kommer till kramp.
För att kunna undvika kramp i anslutning till fysisk aktivitet så måste vi först ta reda på varför vi krampar. Det finns ett flertal faktorer som har ett väldigt starkt samband med kramp men de två främsta är:
- Du tävlar på en högre intensitet/fart än vad du är tränad för
- Du får ofta kramp (genetisk påverkan, lägre tröskel för kramp)
Anledningen till kramp och en möjlig Quick fix – Du behöver ett par startkablar!
Här ska jag försöka beskriva förloppet med en förklarande bild för att försöka ge en någorlunda enkel överblick.
Problem
En av de mer troliga teorierna till varför kramp uppstår är det faktum att samspelet mellan Golgi senorgan och muskelspindeln går bananas. Man har i ett flertal studier sett att vid muskeltrötthet så ökar aktiviteten i muskelspindeln. Det här är ju lite av en väktare i muskeln och ju tröttare du blir desto mer beredd blir muskelspindeln på att du kommer trampa snett eller göra något annat dumt.
Vid uttröttning så bromsas även aktiviteten i Golgi senorgan. Ditt konstanta töjande av muskelsenan tröttar ut och bromsar aktiviteten i vår kära Golgi. Det är helt enkelt så att muskeltröttheten skapar en liten obalans i systemet. Muskelspindeln blir överaktiv och spänner muskeln, samtidigt som Golgi är uttröttad och inte kan få muskeln att slappna av. Detta resulterar i det du upplever som kramp. Denna teori har florerat i forskarvärlden i 20 års tid men når inte riktigt ut till oss tränande individer lika snabbt.
Lösning
När du stretchar ut muskeln så gör du en manuell omstart av Golgi senorgan. Den aktiveras igen när dragkraften i senan ökar. Du nollställer alltså systemet och får Golgi senorgan att vakna till liv vilket får din krampande muskel att slappna av. Ungefär som när du tar hjälp av en annan bil och ett par startkablar när din egen bil har laddat ur sig.
Vätske- & Saltbalans
Vätskebrist och mineral/saltbalans är två av faktorerna som undersökts, men de är troligtvis inte ytterst ansvariga för kramp.
Idén om att kramp orsakas som en följd av vätskebrist väcktes för över 100 år sedan då man via observationer kunde se att många av de som krampar också hade svettats väldigt mycket. Här väcktes även teorin om att mineral och saltbalansen kan vara en avgörande faktor då svett innehåller en hel del mineraler och salter.
I modern tid, med ordentlig mätutrustning och kontrollerade försök så har man inte kunnat se att vätskebalansen påverkar risken för kramp. Som exempel så testade man 210 deltagare under en Ironman och ytterligare 49 deltagare under ett 56k ultramaraton samt över 200 deltagare i ett 100-mileslopp. Många deltagare krampade under dessa lopp men det fanns aldrig någon skillnad i varken salt/mineralbalans eller vätskebalans mellan deltagare som krampade och de som inte gjorde det. Fler sådana här undersökningar har utförts med liknande resultat så det är inga engångsföreteelser. Även vid kliniska kontrollerade försök där deltagarna förlorar så mycket som 5% av sin kroppsvikt (över 4 liter vätskeförlust) så påverkas inte uppkomsten av kramp.
En studie kikade på hur tillförsel av sportdryck med kolhydrater och salter påverkade uppkomsten av kramp. Forskarna fann att sportdrycken förlängde tiden till kramp hos samtliga deltagare. Men då drycken var sammansatt så kan inte kolhydraterna, salterna, vattnet eller kombinationen av alla tre pekas ut som den hjälpande faktorn. Vem har inte provat den där saltgurkan under loppet. Att den är god just då är troligtvis främst på grund av dess salta smak som vi får ett ökat sug efter då vi svettas ut salt. Det finns vad vi vet ingen tydlig koppling mellan intag av saltgurkevatten (picke juice) och minskad kramp, även om det finns studie som jämfört saltgurkevatten mot avjoniserat vatten och sett att saltgurkevattnet gjorde att tiden med kramp minskade. Kanske är det mer så att du stannar till för att ta den där gurkan och då vilar några sekunder varvid krampen avtar. Vår rekommendation är att hellre satsa på en sportdryck innehållandes salt och kolhydrater som hjälper till med vätskebalansen. Målet bör vara att se till att återfylla såpass väl att du inte vill ha den där saltgurkan under loppet.
TRPC-Jonkanaler säger åt muskeln att krampa (Uppdat-170726)
I år har det hänt en hel del spännande inom forskningen på kramp. Två labb, ett i USA och ett i Tyskland, har båda arbetat hårt och publicerat studier som ökar vår förståelse för hur kramp uppstår.
Eftersom vi inte fullt ut vet med säkerhet hur kramp uppstår så behandlar vi med allt möjligt. Saltgurka och dess juice har varit populärt och visat kramplindrande effekter i studier. Enda problemet här är att den kramplindrande effekten uppstår alldeles för fort (inom ett par minuter), långt innan salter och övriga ingredienser i salturka kan ha hunnit ner till tunntarmen för upptag. Det finns dock en studie som lägger fram hypotesen att vinägern i saltgurkejuicen skulle kunna ha en neurologisk effekt som skulle påverka krampen.
Många upplever också att streching hjälper ordentligt via funktioner som nämnts tidigare i artikeln. Om nu krampen uppstår av vätskebrist eller mineralbrist så kommer dock ingen streching i världen att automatiskt tillföra vatten och mineraler. Det är alltså ingen logisk koppling där heller då botemedlet (stretching) inte påverkar det som då skulle skapa krampen (vätske/mineralbrist).
Men många idrottare får ju hjälp av salt, mineraler, vatten m.m.
Det är här som den nya forskningen har börjat hitta ett nytt område att fokusera på. Nämligen TRPC vilket står för Transient Receptor Potential Channels) vilket är väldigt speciella jonkanaler som sitter i våra plasmamembran vilket är yttre membranet runt cellen. Det finns närmare 30st olika varianter av dessa jonkanaler och de är uppdelade i grupper med olika kanaler, där många av kanalerna har väldigt specifika uppgifter. De är sensoriska budbärare kan man säga. T.ex om du lägger handen på en varm yta och bränner dig så kommer en nervsignal skickas från din hand upp mot ryggraden som skickar tillbaka en signal som säger åt muskeln att rycka bort handen. När det gäller såna här situationer så går signalen inte ens upp via hjärnan och tolkas utan det går mycket fortare än så. Hur som helst, på denna väg så aktiveras dessa TRPC, eller snarare så skickar de bara vidare information till nästa cell. Det finns även TRPC som aktiveras av specifika molekyler så som capsaicin vilket är det som skapar hetta/styrka i starka kryddor. När capsaicin sätter sig på TRPC så skickas information om att ”damn det var starkt” som vi sedan tolkar i hjärnan och sen sitter vi där vid matbordet och svettas för att nånstans på vägen blev svettning ett logiskt resultat baserat på informationen om stark mat 😀
Det finns nu även TRPC som aktiveras av tryck i osmotiskt tryck, volym i muskeln (eller en cell), sträckningar, värme, kyla, vibration, kryddor och substanser. I ena studien gav forskarna en substans som hämmade aktiviteten i TRPC och de som fick denna hämmande substans kunde arbeta 25% längre tid med en isometrisk muskelkontraktion (du sitter och spänner den så hårt du kan, så länge du kan) innan den krampade (37 vs 28 sekunder till kramp). Deltagarna med hämmande substans kunde producera 28% mer kraft innan kramp (13,8 vs 9,9kg). Samtidigt hade de lägre självskattad smärta i muskeln efter kramp jämfört med de som inte fick hämmande substans.
Så okej, de är något på spåren här. Eftersom det finns närmare 30 olika TRPC och vissa av dem t.ex reagerar på osmotiskt tryck och cellvolym så är det inte orimligt att anta att de som upplever kramp lättare vid en kolhydratladdning med glykogenfyllda (ökad volym) muskler kanske har hög aktivitet genom just de specifika jonkanalerna. Kan ju mycket väl vara så att olika individer har olika gott om vissa kanaler, t.ex TRPC6, men lägre av en annan så som TRPC2 osv.
Nästa studie från Tyskland gjorde tvärtom. De gav personerna något som aktiverade TRPC vilket inducerade en kortvarig muskelkramp. Om en ”hämmare” gör att krampen kommer, men senare, och om man skickar på något som aktiverar TRPC så uppstår kramp, ja då kan vi anse att vi är något på spåren här. Med tanke på att det finns så många olika TRPC som reagerar på olika saker så skulle det också kunna förklara alla dessa olika upplevelser som folk får där krampen kommer lättare när det är kallt, varmt, druckit för lite, kolhydratladdat för mycket, saltat för mycket, för lite osv osv.
Förklaringen tidigare i artikeln med Golgi Senorgan och muskelspindlarna kvarstår och är mer orsaken till kramp. Men via kunskapen om TRPC får vi en djupare insikt i hur krampen kan uppstå och kanske även kan komma med lösningar som bromsar krampen.
Sammanfattning
Mycket verkar spela roll men ingen faktor verkar vara den enskilt ansvariga. Genetik och muskeluttröttning verkar vara de främsta faktorerna. Att de flesta av oss har en tävlingsfart över tävlingsdistansen som är närmare max än under våra träningspass är ingen konstighet. Ökad hastighet under tävling verkar vara den främsta anledningen till kramp, oavsett vart i litteraturen man tittar. Men då vi inte kan utesluta saltbalans eller vätskebalans som påverkande faktorer så bör du givetvis sköta ditt vätskeintag och salt/mineralintag också. Många upplever mindre kramp vid högre intag av magnesium t.ex. Om det är för att de i samband med magnesiumintaget ändrar sitt rörelsemönster eller vilar i några sekunder eller någon annan faktor vet vi inte. Men hjälper det så kör på bara!
Några snabba tips som kan hjälpa:
- Träna periodvis med högre hastighet/intensitet än vad du är van vid
- Testa av ett par längre sträckor/pass inför tävling
- Drick ordentligt innan, gärna både vatten och lite extra salter/mineraler
- Tillför sportdryck under träning/tävling
- Menthol av något slag. Pepparmint t.ex aktiverar TRPM8-jonkanalen och du upplever kyla fast det inte är kallt
- Chilishot eller något annat starkt kryddat. T.ex lite Cayennepeppar i en hemmagjord start shot. Varför inte mixa Pepparmint+Cayennepeppar+stevia (steviolglykosider) som var för sig aktiverar olika jonkanaler.
- Finns faktiskt en färdig anti-krampshot som heter HotShot (nej, inte Galliano, kaffe, grädde) som kan vara värd att testa. Den innehåller just aktiva ingredienser för att påverka TRP-kanalerna och det finns en del specifik forskning på dels ingredienserna i sig men även på själva shotten.
Råden om vätska, salt och kolhydratintag beskriver författaren till artikeln som:
“nothing to lose if you do, possibly something to lose if you don’t”
Jag vet att det säkert låter tråkigt men är du den personen som alltid råkar ut för kramp trots att du tränar lika mycket som grannen så kan det vara så att du delvis har lite motstånd från dina egna gener.
Har du testat mineraltillskott i form av extra kalcium, magnesium, samt laborerat lite med extra salt och vätskeintag och inget hjälper så är den troliga orsaken till kramp att du pressat musklerna lite hårdare än tidigare.
Hej! Jag är en kvinna på 30 år som brukar träna ca 25-30timmar i veckan och ligga på ca 3900 kalorier. Jag är 179cm lång och väger 62kg. Jag har nyligen blivit sjuk och får endast gå lugna promenader (ca 11:30 min/km) och göra lätta aktiverings övningar. Jag går nu ca 14km per dag (ca 2,5h/dag) och gör stretch och aktiverings övningar ca 30 min. Detta kommer tyvärr pågå i ca 1-2 månader. Mina frågor till er är:
– Hur mycket energi bör jag ligga på nu för att vara viktstabil?
– Jag brukar äta minst 50% kolhydrater, borde detta ändras något nu eller kan jag fortsätta ha ganska hög kolhydrater i förhållande till fett?
– Finns det något jag kan göra för att minska mina förluster i muskelmassa/kondition/form?
Tack för er fantastiska podd! Ni gör min vardag! Lyssnar ikapp alla avsnitt nu när jag precis hittat er podd! Tack!
Jag känner mig lite förvirrad. Har jag förstått det rätt att ämnen som hämmar aktiviteten i TRPC kan eventuellt minska risken för kramp, och om jag förstod det rätt så aktiverade capsaicin TRPC och då borde chilli , och andra starka kryddor ( om de innehåller capsaicin )öka risken för kramp ?
Hej grabbar . Angående den fenomenala artikeln om kramp . Så har jag en fråga ang kramp som kan utlösas om det finns orsaker till det om man har gjort justeringar på sin racer cykel . Då jag satt för lågt innan ( resultatet blev av jag stängde bröstkorgen ) med rätt så kraftigare andning som kom fortare . Så satte jag en spacer extra under stammen vilket höjde styret 0.5 cm . Det gjorde susen för andningen och att jag fick mer kraft i pedalen . I helgen så körde jag ett race efter justering och innan hade jag kört dagen innan en tröskel benväckning utan problem . Ungefär 1 Tim in i loppet där jag hade Sub tröskel watt började det lätt krampa inte mkt dock men i lårens framsida ovanför knäskålen . Kan det bero på den lilla justeringen på stammen jag gjorde för som sagt tidigare hade jag aldrig det fenomenet . Eller har det ev med att det var 27 plus grader och att jag sänkte 1.5 lit vätska under dem 2 Tim som racet fort gick . Tacksam för lite input
/ Mvh
Adde
Tack för din fråga Adriano, svar kommer i avsnitt 138 🙂
HeHoppj!
Riktigt bra sida det här, mkt intressant! Men:
angående detta stycke:
”Att den är god just då är troligtvis främst på grund av dess salta smak som vi får ett ökat sug efter då vi svettas ut salt. Det finns vad vi vet ingen koppling mellan intag av saltgurka och minskad kramp. ”
-dels så var det Pickle juice de undersökt i den refererade forskningen,
-dels så har jag läst nånstans (http://hjarnfysik.blogspot.se/2012/07/en-dunderkur-mot-kramp.html) att pickle juice kan hjälpa mot kramp OM man tar det när man får kramp, det hjälper enl den källan som nämns i inlägget på hjärnfysik (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19997012), men inte att inta det i förväg som i studien som nämns på denna sida.
Hej Qvint och tack för din kommentar.
Ja, lite slarvigt av oss att inte skriva ut att det var saltgurkevattnet och inte gurkan i sig. Jag minns faktiskt att jag tittade även på den studien du länkar till här. Men ett större problem som jag märkte där och som gjorde att jag i artiklen rekommenderar vatten med elektrolyter i form av sportdryck framför gurkvattnet är att de i studien använde avjoniserat vatten och jämförde det mot gurkvattnet med tämligen högt saltinnehåll.
Det var en ganska konstig jämförelse, men forskarna ville se om salterna i gurkvattnet hade betydelse vilket de verkar ha. Att då överväga en sportdryck med salter i kändes mer anpassat för situationen. Men du har helt rätt i att en koppling faktiskt finns då denna studie är utförd så jag ska justera textstycket.
Tack för din kommentar 🙂
// Tommy
Hej och tack för en bra podd!
Jag är mest troligt en person som får kramp väldigt lätt och alltså har dåliga gener i det avseendet. Har nyligen kört min första triathlon(sprint distans) och fick kramp i vaderna, skenbenen direkt när jag började löpa och senare även baksida lår. De få träningspass jag har kört med cykel och löpning ihop så har det varit liknande upplevelser alltså att jag får kramp under löpningen. Gissningsvis beror detta främst på min ovana med cykel och kombination av cykel och löpning. Jag behöver helt enkelt träna mer. Ändå en väldigt frustrerande känsla när man måste hanka sig fram i löpningen och hålla tillbaka när man vill och känner att hjärnan, hjärtat och andningen vill och kan så mycket mer. Till saken hör även att jag i princip aldrig har fått kram vid endast löpning.
Er sammanfattning ovan indikerar alltså att jag får träna mer på cykling och cykel med efterföljande löpning, vilket jag självklart kommer att göra!
Jag är även en person som ofta får sendrag i baksida lår, under foten bara så där utan någon form av ansträngning. Har en teori om att jag lättare kan få sendrag under foten vid kyla.
Jag testade även LCHF kost för ett tag sedan och då fick jag djävulska kramper i vaderna, främst på kvällen och natten. På diverse LCHF sidor kan man läsa om att det beror på magnesium brist. Min teori var att det berodde på att mängden vätska i kroppen minskade i och med mindre kolhydrater i kroppen. Min fru provade LCHF vid samma tidpunkt och hon hade inga liknande problem alls.
Jag vet att ni fokuserar på prestation men jag undrar ändå om ni någon info eller input kring framförallt kramp vid LCHF kost men även spontankramp utan någon direkt ansträngning? Kanske tips på vidare läsning? Eller studier som man kan vara med i? 🙂
Min teori är att det hänger ihop, alltså min förmåga att lätt få kramp vid ansträngning och kramp vid LCHF kost (kanske även sendrag som jag verkar ha enklare att få). Vad tror ni?
Ursäkta romanen och återigen tack för intressanta artiklar och poddar.
mvh
Marcus
Lyssna på podden som släpps 5/7, vi tog upp frågan där. Var så mycket text så vi pratade om den istället 😀
Tjenna. Detta har inget med kramp att göra men, jag å kollegan lärde oss i yngre dagar att ”godis är mat” efter träning. Och efter att bl.a. delat på 200g choklad efter var och varannan träning så insåg vi att detta kändes inte helt rätt, även om de va gott med godis 🙂 Så min fråga är vad som är bäst att trycka i sig direkt efter träning? Och vad som funkar som uppladdning?
Mvh/Victor
Hej, Ni ville ha in tips på intressanta personer att intervjua.
Lyssnar precis på en intervju med Kristina Paltén. Tidigare för mej helt okänd, men verkar vara något av det allra extra vad gäller att inom löpning prestera mer än mera. Intervjun, som görs av Jojje Borsen, tar upp många aspekter – men inte de som vanligen brukar behandlas i denna (Prestera mera-podden), varför det skulle vara intressant att höra er – med ert fokus på prestation – i en intervju/diskussion.
Ja det var väl hon som satte rekord på 24h löpning på ett löpband på något gym för något år sedan? Pannben deluxe 🙂 Tack för tipset, ska absolut kolla in henne.
// Tommy
Kommer inte ihåg var, men läste något om capsaicin för att få krampen att släppa. I brist på capsaicin längs tävlingsbanan, så kunde citron kanske hjälpa. Tanken var att det påverkade hjärnan, inte muskeln.
Spännande Richard 🙂
Kanske är från denna artikel från TP – http://home.trainingpeaks.com/blog/article/the-real-cause-of-muscle-cramps
Bob Murray skriver lite om Capsaicin i artikeln där och hur det hjälper till att aktivera dessa TRP-kanaler i munhålan som startar upp en nervsignalering som i sin tur skulle bromsa krampen. Jag har letat runt lite på PubMed och andra databaser men inte hittat några undersökningar på detta ännu utan det är fortfarande en hypotes som ej testats i teorin (och kanske inte i praktiken heller, aldrig hört om det i alla fall).
Spännande område i alla fall, jag hoppas innerligt att hypotesen håller även för idrottande människor och muskelkramp. Nästa problem där kan dock vara magproblemen då capsaicin är riktigt starkt och sätter igång en ökad termogenes där du blir varm (typ som när man käkat riktigt stark indisk mat etc). Detta är något som vi förvisso inte vill uppnå under träning. Väntar med spänning på vidare forskning inom området. Tack för tipset 🙂
// Tommy
…Klickade på länken, och såg då bilden på den krampande vaden (?), och tänkte; ”snygg tejpning med gul kines-tape”. Innan jag såg att det var ett stiliserat, gult frågetecken.
Men, min fundering var om det kan finnas andra, ”utvärtesbaserade”, knep för att förebygga/lindra kramp.
Typ kompressionskläder, tejpning etc. Eller saknar det betydelse om/när krampen väl slår till?
Jadu, om det är så att din muskel måste jobba extra hårt för att du saknar stabilitet över en led eller liknande så skulle kanske tejpen kunna hjälpa till att förebygga kramp genom att stabilisera. Men det är som du skriver ett utvärtesknep och råder inte bot på grunden till krampen. Slår den väl till så är jag tämligen säker på att tejp, strumpor spelar noll och ingen roll.
Men som sagt, en teori om att kompressionsstrumpor/calf guards eller tejp skulle kunna minska risken för kramp är inte helt otänkbar om de då stabiliserar en led eller muskelbuken så att den rör sig mindre under aktiviteten och på så vis kanske stressar senorna och hela muskeln lite mindre. Det skulle ju rent teoretiskt kunna ha en positiv påverkan över längre distanser i alla fall.
// Tommy