Det här blir en uppdatering gällande kolfiberskor och dess material i mellansulan, typ av kolfiberplatta osv nu 2 år efter att vi släppte vår första artikel på området. Det var avsnitt 313 om du vill friska upp minnet och lyssna på mig och Simon som pratar om dessa skor och hur forskningsläget såg ut då.

I den artikeln avslutade vi med att ställa frågan hur långsamt man kan springa och ändå ha nytta av dessa kolfiberskor. Vi låter kolfiberskor vara arbetsnamnet under denna artikel, även om de går under namnet superskor, racingskor osv också. 

Nåväl, gällande hur långsamt man kan springa så hade forskare Dustin Joubert precis börjat forska på området men ingen studie var släppt ännu, men han visade via sin instagram Labratrundown upp lite preliminära resultat som var intressanta. En annan frågeställning var om skorna hjälper lika mycket när det är kuperat (då alla studier fram tills dess var på plant underlag och då främst löpband).

Hur snabb måste du vara för att dra nytta av kolfiberskor?

Det här är en spännande fråga för oss som springer långsammare än 4:45 tempo men ändå vill ha snabba skor. De initiala studierna på Nikes VF och AF gav besparingar på 2,7-4,2% i hastigheter på 13-18km/h, dvs 4:37-3:20 tempo jämfört mot kontrollskor.

Vi börjar med att titta på Dustin Jouberts studie som publicerades januari 2023 där 16 deltagare sprang 4x5min i 12km/h eller 10km/h, dvs 5min/km eller 6min/km. Här var besparingen fortfarande närvarande men här sparade löparna endast 0,9% vid 6-tempo och 1,4% vid 5-tempo jämfört mot kontrollskorna. Så fortsatt en energibesparing/sänkt syrekostnad för en given fart, men inte lika påtaglig som i de högre hastigheterna där besapringen är väldigt mycket högre.

Går du här från 5-fart med 1,4% besparing och kapar 25s/km ner till 4:37 tempo så är besparingen redan där nästan dubbelt så hög (-2,7%) mot en kontrollsko. Så det händer mycket mer i de högre farterna (som skorna förvisso initialt är byggda för med tanke på att det skulle slås 2h-rekord på maraton och att det ger mer publicitet när världsstjärnor har dem framför Tommy, 38 som försöker komma under 40 på milen ;).

Vilka individuella variationer finns det i förväntad “hjälp”?

Vi har även en annan studie från våra danska grannar, Heyde et al från 2022 som tittade enbart på motionärer. Här ville man undersöka hur variationerna i den energibesparing man kan få slog från person till person. Resultatet blev att inom gruppen på 32 personer så var det 25% som kunde förvänta sig att få runt 4% energibesparing från då Nikes VF4%. Denna studie lyfter jag mest för att påvisa det individuella spann som verkligen kan finnas från löpare till löpare.

I vår förra artikel lyftes trenden mot att t.ex ett för flytande löpsteg inte gav samma respons från kolfiberskorna, utan att du här snarare drog lite mer nytta av skorna om du hade mer luft under fötterna i steget. Detta kan ju vara en av flera individuella variationer som förklarar varför alla inte får samma effekt jämfört med en kontrollsko trots att de är sin egen kontrollgrupp.

Sen ska du ha i åtanke att om du plötsligt byter från “vanliga” skor till kontrollskor så kommer en viss justering i löpsteg och muskelaktivering ske som då kan innebära krampkänningar eller liknande. En kinesisk studie fann här 1,5% i förbättrad prestation i kolfiberskor, men samtidigt en lätt justerad muskelaktivering (ca 1% ökad aktivering) där tibialis anterior och gastrocnemius, dvs musklerna på fram- och baksidan av smalbenen ökade.

Fungerar kolfiberskorna lika bra på kuperat underlag?

Här har det släppts minst 2 studier sedan vår första artikel skrevs. Dessa publicerades i mars och maj 2022. Den första från Hunter et al testade löpning med kolfiberskorna Saucony Endorphin Pro och jämförde mot ett par kontrollskor (Saucony Type A). Deltagarna var vältränade män och kvinnor som gjorde milen på sub36 eller sub40 och löpningen skedde på löpband med -4%, 0 eller +4% lutning. Resultatet visade en energibesparing på 1,5% både nedför, uppför och på platten jämfört med kontrollskorna. Så ingen variation i lätt kuperat underlag.

Det ska nämnas att de var sin egen kontrollgrupp och löphastigheterna var för dessa löpare ganska enkla att hålla (4:30min/km på platten, 3:50min/km utför och ca 5:30min/km uppför.

Andra studien av Whiting et al undersökte samma sak fast i ett par Nike Vaporfly 4% istället. Dessa skor ska vara 4% energieffektivare på platten men dessa forskare ville se hur de presterade vid 3% lutning utför och uppför i ett givet tempo på 4:37min/km (13km/h) på löpband. 

Resultatet visade att de jämfört mot kontrollskon Nike Streak 6, sparade 3,83% på platten, 2,82% uppför och 2,70% utför. Så snabbt summerat så ger de 1% mindre i energibesparing när det blir lite kuperat. 3-4% lutning är ju inga superbackar på något vis utan en ganska normal variation på en lätt kuperad väg om man är ute och tävlar på våra svenska vägar.

Är det fortsatt mellansulans skum som är den avgörande delen i skon för energibesparing?

Japp, så är det. Redan i vår förra artikel nämnde vi att skummet var avgörande, främst bevisat i den studie så man klippte av kolfiberplattan och ändå hade samma effekt. Kolfiberplattan är på inget vis onödig, den behövs för stabiliteten och för att underlätta/förbättra löpsteget mer än att ge någon studseffekt i sig själv.

Så när du jagar snabba kolfiberskor så fokusera främst på att det ska vara rätt skumtyp. Just nu är det PEBA-skum som gäller, eller PEBAX-skum som Nikes kolfiberskor och även Asics Metaspeed Sky har då dessa skor hade de största ökningarna jämfört med kontrollskorna när Dustin Joubert jämförde många olika skor (se vår tidigare artikel).

Däremot så fortsätter ju företag att experimentera med olika skumtyper. En spännande nykomling (ish, från 2022) verkar vara Pumas Nitro Elite Fast-R som verkar ha något PEBA/nylonmixat material som det gjorts en studie på och i denna visades det att dessa skor hade en trend, om än inte signifikant mot att vara energieffektivare än Nikes PEBA-skum ZoomX som finns i deras kolfiberskor. 

Det är bara en studie på en grupp människor med VO2max på 60ml/kg som sprang 10km i olika skor. Men det belyser det faktum att forskningen fortsätter, samtidigt kanske det även belyser det faktum att det är små marginaler kvar att arbeta med. Kanske når någon tillverkare 5% energibesparing, men jag har i dagsläget svårt att se att det hux flux skulle bli besparingar på 10% utan att gå ifrån tävlingsreglerna med max stack height på 40mm (eller 25mm för arenadisciplinerna 800m-10.000m).

Slutsats

Ja, inte supermycket har hänt på två år egentligen. Ska du ha den vetensskapligt bevisat, mest optimala skon verkar det i dagsläget vara den sko som har:

1 – PEBAX-skum i så stor höjd som möjligt, dvs max 40mm för utomhusskor.

2 – En kolfiberplatta eller liknande platta inbäddad i skummet.

3 – Så lätt vikt som möjligt utan att kompromissa på punkt 1 och 2.

Och så ska skorna givetvis sitta skönt så du trivs i dem och inte får skav. Sen kommer små detaljer som skotillverkarna garanterat redan undersöker, det kan vara sulans geometri, densitet etc. En tyngre löpare på kanske 80kg kanske ska ha högre densitet på sulan för samma effekt, medan en lättare löpare på 50kg kanske drar mer nytta av en lägre densitet. Lite som att hitta den perfekta hårdheten i madrassen hemma i sängen 🙂 men det här är de små marginalerna som det säkert kommer mer info om i framtiden.