Har du följt vinterns skidtävlingar i både långlopp och traditionell skidåkning så har du säkert märkt att det har varit mycket snack om skidval och vallning. Åkare som inte är nöjda och vallare som tycker åkarna lägger för stor vikt vid materialet. Bevisligen spelar materialet stor roll för prestationen. Många av oss har nog haft dåligt glid på ett Vasalopp eller liknande och vet att det inte är lätt att hålla de positiva tankarna uppe. Men kan våra egna tankar om utrustningen försämra prestationen ytterligare utöver det redan dåliga glidet?

Detta är vad en norsk studie försökt undersöka. Placebo and nocebo in sports: Potential effects of hypothetical differences in roll resistance on roller ski performance från 2020 har kollat på idrottares tankar kring deras material påverkar deras prestation på rullskidor. 

Du har säkert hört om placeboeffekten, en positiv effekt som uppkommer endast från tron att något ska ha effekt. Nocebo är dess motsats, dvs en negativ effekt uppkommer för att tron om att en negativ effekt har tillfogats. Tidigare forskning på placebo har visat att en patient kan få lika mycket smärtlindring av en placebospruta som av 6-8mg av morfin! 

De flesta tidigare studier på idrott och placebo är gjorda på kosttillskott såsom koffein, sportdryck etc. Det finns dock inte så mycket gjort på sportutrustning. Intressant med tanke på hur mycket det påverkar i en rad idrotter. Så nu dags för en materialstudie:

Studien

Studiens syfte var att undersöka om hypotetiska/påhittade skillnader i rullmotstånd kan påvisa placebo- eller noceboeffekter hos juniora längdskidåkare. Det var total 21 deltagare, både skidåkare och skidskyttar som deltog i denna crossoverstudie. Deltagarna fick utföra 45m sprinter inomhus på rullskidor. Enbart dubbelstakning användes som teknik. 

I tabellen här ser du hur studien var upplagd. 

Deltagarna fick inte veta att alla rullskidorna egentligen hade samma rullmotstånd. De fick istället höra att de skulle utföra 4x45m sprinter med olika rullskidor för att hjälpa ett företag med produktutveckling. De fick höra att de skulle testa tre rullskidor med olika rullmotstånd, lågt, medel eller högt motstånd. Efter studien fick de besvara frågeformulär om deras upplevelse. Först efter detta fick de reda på studiens egentliga syfte. Innan studien började så delades de slumpmässigt upp i två grupper.

Resultat 

45m sprinten för baseline tog 8.19 ± 0.61 sekunder, 8.18 ± 0.58 sek för placebo samt 8.25  ±  0.60  sek för nocebo. Detta var en liten, men signifikant negativ skillnad på -0,7-0,8% för nocebo jämfört med baseline och placebo Ingen signifikant skillnad syntes mellan baseline och placebo.

På frågeformuläret uppgav 16 av 21 deltagare (76%) att placeborullskidorna gick fortare än baseline rullskidorna. För noceborullskidorna uppgav 9 av 21 deltagare (43%) att de gick långsammare. Svaren visade att deltagarna uppgav att placeborullskidorna var signifikant snabbare än baseline och att nocebo var signifikant långsammare än baseline. 

Sammanfattning

Resultaten visade att deltagarna presterade sämre när de trodde att de hade sämre rullskidor på sig. Resultaten visar också att deltagarnas falska övertygelse om deras rullskidor ändrade deras subjektiva uppfattning om sin prestation.

Själva prestationsskillnaden på 0,8% är inte stor, men elitidrott avgörs ibland på mindre marginaler än så. Placebo/nocebo kan påverkas av en rad faktorer, utrustningens färg, material, kostnad, ålder på materialet etc, men även publik, yttre press och stämning kan lyfta eller sänka en idrottare. Denna studie genomfördes inomhus med korta sprinter vilket är en svaghet om man vill kunna dra slutsatser i riktiga tävlingssituationer. 

Framtida forskning hade med fördel kunnat undersöka längre och mer tävlingslika testförhållanden. I studien sågs ingen prestationsförbättring för placebosprinterna jämfört med baseline. En förklaring till detta kan vara att på en kort 45 meter sprint kunde inte idrottarna få upp farten ytterligare. Att den däremot kunde sänkas i nocebotesten är rimligt. I en studie med längre tester är det mycket möjligt att placeboskidorna hade visat bättre prestationer.

Studien visar att även om idrottaren inte själv känner den “påhittade” skillnaden så syns skillnaden ändå på prestationen. Idrottares tro eller inte tro på sin utrustning är viktig att kunna hantera för idrottare, tränare och materialvårdare/vallare. Mer forskning krävs dock för att kunna ge klara direktiv hur dessa problem eller möjligheter ska hanteras.

”Slutsats: tänk positivt kring ditt material för gör du inte det är det stor risk att din prestation påverkas negativt!”