Vad forskningen söker svaret på, är hur biomekanik och syrekostnaden skiljer sig åt vid skidande med olika stavlängder. Vårt kära grannland Norge är duktiga på forskning inom skidor så låt oss dyka ner i en artikel från väst som undersöker just stavlängdens betydelse.
FIS bestämde förra året att stavlängden maximalt får vara 83% av din längd inklusive pjäxor. Det var ett förslag på 85% av din kroppslängd först, men av troliga praktiska skäl så blev det 83% + pjäxor + att du avrundar uppåt till närmaste heltal. Helt enkelt för att det kan bli kinkigt att be alla åkare kliva ur sina pjäxor för kontrollmätning.
Stavlängden i sig har nämligen en stor betydelse för hur mycket framåtdrivande kraft du kan få ut vid stakningen samt vilken vinkel du har på överkroppen. Någonstans finns den optimala längden för just din kroppslängd, så nu tittar vi på studien och ser vad de kom fram till.
Studien
Bakgrunden till studien anger att detta studerats sedan tidigt 90-tal men mer flitigt senaste åren. I tre studier där de jämfört stavlängd vid dubbelstakning så har man jämfört självvalda stavlängder (runt 83% av kroppslängd) med självvalda + 7,5cm och i samtliga studier så genererar de 7,5cm extra långa stavarna, mer kraft och ger bättre slutresultat vid framförallt sprintdistanser. Vad denna norska studie ville testa var nu då hur syrekostnad och energieffektiviteten påverkas av stavar som är 7,5cm längre än deltagarnas självvalda längd. Deltagarna var 9st elitaktiva män mellan 175-185cm och 67-77kg med ett syreupptag på 70-82ml/kg/min. Deras självvalda stavlängd för klassisk åkning var 83-85% av kroppslängd (utan pjäxor). Alla deltagare testade både med och utan förlängda stavar på olika dagar. De körde både tävlingsspecifika tester i form av 1000m time trial med lätt uppförslut samt 3st 5-minuters submaximala spurter med lätt uppförslut (2,5 grad).Resultat
På 1000m time trial gav egenvalda stavar i snitt en sluttid på 192,3s och de förlängda gav en sluttid på 190,3s (- 1%). En skillnad men verkligen ingen signifikant. Ingen skillnad fanns de första 700m utan det var först på slutet som de förlängda stavarna skapade en starkare framåtdrivande kraft. Inga fysiologiska skillnader uppmättes mellan grupperna. Under de submaximala 5-minutersspurterna uppmättes en signifikant sänkt syreförbrukning vid samtliga hastigheter (3, 3,5, 4m/s) hos deltagarna när de använde förlängda stavar. I snitt var deras syrekostnad 2,7% lägre med de förlängda stavarna. Det som kan vara intressant med något förlängda stavar är ju att du kommer in i en mer aerodynamisk vinkel och kan behålla den positionen lite lite längre tid vilket troligtvis är anledningen till att syrekostnaden för ditt arbete sjunker något. Forskarna kunde i sitt biomekaniklabb se att de med förlängda stavar inte reste sig lika högt vid stakande och därmed inte tog lika mycket vind. Skillnaden var förvisso bara 1cm, men den kan vara nog så viktig när du kör 10.000 staknings-cykler under ett lopp. De såg också att när åkarna stakade med förlängda stavar så extenderade de mer i höft, fotled och knä och således hade mer kraft att hämta. De kom alltså vertikalt inte lika högt och tog vind, men de extenderade samtidigt mer i fot, höft och knäled vilket då innebär attt de hade en mer framåtlutad vinkel på kroppen. Detta troligtvis då de har 7,5cm extra stav att staka med vilket tillåter dem att komma in i en lite aggressivare vinkel.Slutsats
Vad studien kommer fram till kan summeras till två huvudpunkter:- 7,5cm förlängda stavar förbättrar tiden på 1000m och sänker syreförbrukningen vid submaximalt arbete.
- Du guppar inte lika mycket upp och ner med långa stavar
Bonus
Vad som i slutändan leder till att du presterar bättre än din motståndare i spåret är givetvis mer komplext, det räcker inte att ha en optimal stavlängd. Enligt en review som kom ut tidigare i år, vid namn “Factors that Influence the Performance of Elite Sprint Cross-Country Skiers.” så visar utfallet från 31 studier och 567 deltagare, att följande punkter är viktiga:- Koordination / Teknik (framförallt uppför)
- Högre mängd muskelmassa (framförallt för sprint)
- Förmåga att utnyttja anaeroba systemet vid ett givet tillfälle (t.ex vid attack)
- Bra aerob kapacitet (åtminstone i takt med att tävlingens längd ökar)
A o O är timing o teknik – har du varken det ena eller andra blir för långa stavar bara en nackdel. Medelmåttiga Vasaloppsåkare 6-8h, kommer inte åka med attack i 9 mil. De behöver kunna utnyttja den egna kroppstyngden o komma över staven för att spara energi.
Simon tackar för infon nu när han ska testa Vasaloppet 😀 Ska bli en rolig syn för världen.
Det gäller för alla tävlingar som arrangeras under skidförbundet eftersom de följer FIS’s regelverk. Det vill säga det är inte tillåtet att åka på för långa stavar för en motionär i varken Vasaloppet eller seedningslopp. Slumpmässiga stavlängdstester samt misstänka fall brukar kontrolleras vid tävlingar.
Anledningen till att regeln kom till är att FIS är bakåtsträvande och vill bibehålla diagonalen, och det får man ju tycka vad man vill om -_- .