Genetik, ja det vill säga gener och dess korrelation med idrottsprestation är spännande och något som har fått så mycket mer fokus de senaste åren, starten kom väl förvisso redan 2003 när mänskliga genomprojektet HUGO blev klart och vi hade kartlagt den mänskliga arvsmassan. Det är inte så svårt att förstå nyttan med en ökad kunskap för att i princip kunna screena oss människor och se om vi har förutsättningar att vara bra uthållighetsidrottare eller styrkelyftare. Den etiska diskussionen lämnar vi för nu, vi är väl medvetna om att det finns både för- och nackdelar med att sätta oss i “fack” baserat på specifika egenskaper.
Men som alltid när det kommer något nytt på marknaden så dyker det upp kommersiella företag. Vi har själva sett ett antal olika företag som utför DNA- eller gentester för att därefter kunna ge dig information om hur du ska träna, vad du ska äta och så vidare. Vi kommer inte säga varken bu eller bä över dessa idéer utan istället dyka ner i forskningen på området gentester och vad de kan säga om vilken typ av idrott som passar dig bäst.
Genetik och idrottsprestation
Gener är en liten del av ditt DNA och är för människokroppen, vad bruksanvisningen är för IKEAs Billy bokhylla. Materialet för att skapa bokhyllan finns redan, men bruksanvisningen beskriver hur den ska byggas, det vill säga, vilket material som ska användas och i vilken ordning det ska monteras.
Inom idrottsprestation har man hittat två gener med tydlig koppling till idrottsprestation. Dessa gener har studerats flitigt under de senaste 17 åren och i en av de senaste reviewartiklarna som kom ut 2013 summerades forskningsresultaten från över 450 studier som undersökt dessa två gener. Generna är “angiotensin I-converting enzyme (ACE)” och alfa-actinin-3 (ACTN3). Inom genetiken använder man uttrycket polymorfism vilket är en en gens förmåga att förändras och bilda olika varianter av sig själv. ACE finns i två varianter (allelerna, I och D). Vi tänker inte gå in och försöka förklara skillnaderna på mikronivå men vill du läsa mer så är denna studie en bra start. Har du I-allelen så är du genetiskt primad för att prestera inom uthållighetsidrott och har du D-allelen så är korta explosiva moment som styrkelyft eller sprint din grej.
Den andra genen, ACTN3, finns också i två variationer där de olika varianterna är väl spridda hos oss människor. ACTN3 finns i två varianter, en med R-allel eller en X-allel där. Helt enkelt två genotyper med olika egenskaper.
Vilken genotyp ska du ha?
Ska vi direkt ge dig svaret på vilken genotyp du ska ha för att vara primad för uthållighetsidrott så är det ACE I-genotypen och ACTN3 X-allelen som båda har en starkt korrelation till bättre uthållighetsprestation medan ACE D-allelen och ACTN3 R-allelen ger dig bättre förutsättningar för att vara en grym kraftsportare, men det finns variationer här som diskuteras under den praktiska sektionen här i artikeln.
Nu är det inte så att du kan ligga på sofflocket hemma och invänta guldmedaljen i din sport för att du har “rätt” gener. Men troligtvis har du ett visst försprång gentemot de personer som inte har generna med sig.
I framtiden kanske vi går till genbanken i stan och köper våra förmågor.
“In conclusion, the present study summarized the associations of sport performance with ACE I/D and ACTN3 R577X polymorphisms. The results consistently provided more solid evidence for associations between ACE II genotype and endurance events, and between ACTN R allele and power events”
Vad innebär det rent praktiskt om du har rätt gener?
ACE II-allelen har framförallt kopplats till ökad prestation inom triathlon medans D-allelen noterats i stor utsträckning hos elitsimmare. Kan vara kul att känna till. ACE II-allelen har kopplats till ökad metabol effektivitet. Men tyvärr finns ingen tydlig koppling till syreupptag ännu. Mer för att det området inte är ordentligt utforskat ännu.
ATCN3-(R)-genen kodar för uppbyggnad av muskelprotein och en starkare kodning av denna gen ger bättre förutsättningar för att skapa muskelmassa och bli explosivare/starkare,
Alldeles nyligen (2016) kom det ut en studie som tittade specifikt på ATCN3 och dess R och X-variant och dess koppling till din ventilatoriska tröskel, det läge där din andningsfrekvens ökar ordentligt, laktatet springer iväg och syret inte räcker till.
De undersökte 150st män och resultatet var tydligt. De som INTE hade R-allelen (den som kodar för muskelmassa/styrka) kunde hålla en högre löphastighet innan de nådde sin tröskel. Rent praktiskt leder detta till att dessa människor vid en given intensitet kan använda fett som bränsle, spara på muskelglykogenet och således prestera bättre när träningstiden blir lång.
Vilka har “rätt” gener?
Fördelningen mellan de tre varianterna av ACE-genen, (II, ID, DD) hos oss västerlänningar (caucasian) är 25%, 50%, 25%, hos asiater är fördelningen ungefär densamma (23%, 66%, 11%). Så ungefär 25% av oss har ACE II-varianten och bör vara lite mer benägna att prestera inom uthållighetsidrott. Måste du själv kämpa som en tok under ett års tid för ett resultat som din otränade granne uppnår på 2-3 månader så kanske du tyvärr har “fel” gener.
Å andra sidan så kan en person med rätt gener göra många misstag och prestera sämre än du trots bättre genetiska förutsättningar. Forskningen kan dock inte ge några säkra svar ännu, men det här är absolut ett spännande område som får allt mer uppmärksamhet och forskningsmedel vilket är riktigt spännande.
Gener och löpekonomi
Samma brasilianska forskarteam som undersökte de 150 männen och deras ventilatoriska tröskel har även börjat titta på andra gener och deras koppling till löpekonomi. Nyligen släppte de en studie där de undersökt 150 män (troligtvis samma grupp igen då det säkert är kostsamt att genscanna nya människor hela tiden) och kopplingen mellan ATCN3-genen och löpekonomi. Deras undersökning visade att människor med en allel av varje (de sitter alltid i par, t.ex RR, RX, XX) har som mest effektiv löpekonomi. Så lite halvstumma senor/ligament verkar vara bäst i det här fallet. Se bild nedan!
Sen finns det även en gen vid namn COL5A1 som undersökts där forskarna i detta team inte hittade någon koppling till löpekonomi, medans tidigare team har funnit korrelationer. Genen i sig kodar för elasticitet i senor och ligament så det är inte helt otroligt att tänka att man kan scanna folk även för löpekonomi på ett rent strukturmässigt sätt.
För vidare läsning om löpekonomi rekommenderar vi vår tidigare artikel/podcast om just löpekonomi.
Slutord
Gener är ingenting du kan påverka, men det är ändå ett spännande område som vi fått en del frågor om. Troligtvis i samband med att den kommersiella sektorn inom detta växer. Det ploppar upp allt mer företag som erbjuder DNA-analyser och om de nu tittar på ACE och ATCN3 så verkar det faktiskt vara resultat som du kan ha nytta av. Och med nytta så menar vi att du kan styra din idrottskarriär baserat på vad du genetiskt sett är mest primad för. Vi är inte riktigt på den nivån där vi kan börja justera våra gener på det här viset ännu.
Det finns med största säkerhet gott om skit på marknaden med när det kommer till DNA-tester. Så var skeptisk om du börjar fundera på detta. Det finns gott om gentester som tittar mer mot kost, men det får bli en framtida artikel om intresse finns.
Av våra 20.000 olika gener så är det väldigt många som samverkar inom idrottsprestation. Så att stirra blint på 1,2,3 olika gener är inget vi rekommenderar. Många gånger fungerar det säkert lika bra att du testar på lite olika idrotter så märker du snart vad du är bra på.
Resultatet från ett test säger en del men långt ifrån allt vilket är viktigt att belysa. Enligt vår svenska genexpert (det var ingen sexig titel direkt) Mikael Mattsson har vi en bra bit kvar inom området innan vi med säkerhet kan skapa bra tester, men forskningen pågår för fullt.
