Elitidrottare söker alltid efter de senaste träningsmetoderna för att hitta de små förbättringarna som kan fälla avgörandet i de stora tävlingarna. Allt från volym, intensitet, styrketräning osv där det ständigt kommer nya ideér om vad som är mest effektivt.
Fördelar med höghöjdsträning
En träningsmetod som funnits med i många år är höghöjdsträning. Genom att bo/sova/träna på höjder över ca 1600möh där syrehalten är lägre, så börjar kroppen producera mer röda blodkroppar samtidigt som blodplasman ökar vilket ger en ökad förmåga att transportera och ta upp syre. Detta beror på att trycket i luften på hög höjd är lägre och vår egen förmåga att ta upp syre blir därför sämre, därav kroppens reaktion som är en anpassning till den nuvarande miljön. När idrottaren sen går ner på lägre höjd igen har hen en ökad mängd röda blodkroppar och en form av ”naturlig dopning” har uppstått, (Ericsson, 2016).
Risker med höghöjdsträning
Allt detta låter ju bra och det finns absolut fördelar med höghöjdsträning även om forskningen på området varierar i resultat. Att använda höghöjdsträning kräver stor kunskap och att man ständigt håller koll på hur kroppen reagerar. Det verkar också som att vi reagerar olika bra på höghöjdsträning. Det kan vara så att vissa av oss är “responders” och andra inte. Vistelse på hög höjd medför också en ökad risk att dra på sig sjukdom som man måste ta in i beräkningarna. Andra risker med höghöjdsvistelse är: förlorad aptit, sämre sömn och ökad risk för överbelastning pga den nedsatta aeroba förmågan (Ericsson, 2016).
Höghöjdsträning är en väldigt viktig del i förberedelser inför stora tävlingar för många idrottare. Petter Northug har använt höghöjdsträning inför stora mästerskap med stor framgång men också upplevt nackdelarna då han blivit övertränad av för hård belastning under vissa av dessa uppehåll. Det är väldigt vanligt bland cyklister som förbereder sig för Grand Tours att åka på höghöjdsläger. Chris Froome har använt detta inför många av sina segrar på Tour de France.
Men tyvärr är höghöjdsträning lite svårare att undersöka vetenskapligt jämfört med andra träningsmetoder, och det finns en anledning till att det mest är professionella idrottare som genomför den. För att upplägget ska vara effektivt behöver vistelsen nämligen vara minst 10 dagar och som sagt på hög höjd. Detta ställer krav på ekonomin, ledighet från jobb och familj som många “vanliga” idrottare inte har möjlighet att möta.
Men tänk om det fanns en träningsmetod som kunde ge likvärdiga resultat som höghöjdsträning men inte krävde att man reste bort eller la ut massa pengar? Det är detta en ny norsk studie undersöker. Mer specifikt, om träning i värme kan ge ökad uthållighet?
Studien
Då studien än så länge inte är publicerad så har vi bara en artikel från NRK där projektet beskrivs i sammanfattade drag. Den är utförd av Högskolan i Innlandet med professor i idrottsfysiologi, Bent Rönnestad i spetsen. Och Rönnestad är känd för en rad mycket välgjorda och intressanta studier på konditionsidrottare. Hypotesen de testar är att lugn, kort träning i ett varmt rum, 5 ggr i veckan ska öka kroppens förmåga att transportera syre till musklerna. Dvs öka Hemoglobinnivåerna i blodet, precis som vid höghöjdsträning.
I studien har man låtit en grupp unga lovande elitcyklister träna lågintensivt på trainer i 50-60 min, 5 ggr per vecka i 5 veckor. Rummet de tränat i har varit ett duschrum med ventilationen förtejpad. Temperaturen har varit 40 grader och luftfuktigheten 70%. Således en lokal med förutsättningar som nästan vem som helst kan skapa hemma i sin bostad eller i den gemensamma träningslokalen.
Resultatet pekar på att denna typ av träning under 5 veckors tid ger samma anpassning av hemoglobinvärdet som 3-4 veckors kontinuerligt vistelse på runt 3000m höjd. Dock ska det tilläggas att det inte framgår i artikeln om de använt en kontrollgrupp eller stödjer detta på tidigare forskning kring höghöjdsvistelse. En av testpersonerna var Petter Fagerhaug, en ung men mycket lovande mountainbikecyklist (med bla totalseger i U23 världscupen 2018). Han berättar att han efter experimentet åkte till Spanien för träningsläger och kände sig bättre än någonsin.
Bent Rönnestad menar att dessa resultat är uppseendeväckande och han hoppas att de nu kan utöka forskningen inom detta område. Dessa resultat kan leda till stora förändringar för många elitidrottare.
“Det gir noen muligheter treningsmessig. Hvis man vil, kan man finne seg et varmt rom hjemme, sitte der og sykle rolig 50–60 minutter og oppnå samme effekt som et høydetreningsopphold. Du slipper å være borte fra familie og venner, og du kan kjøre hardøkter ute som vanlig.”
– Professor i idrottsfysiologi, Bent Rönnestad.
Vi ser fram emot när mer detaljerad forskning släpps kring detta! Det är intressant med forskning som skulle kunna öppna upp för nya träningsmetoder för både elit och motionär. Det hade också varit intressant att kolla hur träning i värme står sig mot hög höjd ur ett större perspektiv med polariserad träning över tid. Eller kan resultaten ökas ytterligare? Värmeträning på 3000m höjd kanske? 😉
Källor:
https://www.nrk.no/ho/oppsiktsvekkende-resultater-av-trening-i-hoy-varme-1.14503420
- Ericsson. (2016). Cykelträning – Träningslära för landsväg och mtb. Stockholm. Sisu Idrottsböcker.
Tjena hej, tack för en superintressant och härligt nördig podd. Blir det någon uppföljning på denna studie nu när den publicerats?
https://www.researchgate.net/publication/341554804_Five_weeks_of_heat_training_increases_hemoglobin_mass_in_elite_cyclists
Japp, kommer en några veckor. David skriver på den nu efter påsk.
// Tommy
Hallå gubbs! Grym prestation på Sverigetrampet 2.0 och spännande att följa, ni är awesome (som alltid).
En fråga och lite reflektioner nu när sommar värmen kommer krypande:
Då pulsen ofta brukar kunna klättra uppåt och vara högre i värmen, typ 5-10 slag i vissa fall, så undrar jag hur detta påverkar träningen, träningsadaptionen och återhämtningen efteråt. Såg exempelvis att jag kör långa tröskeldrag, ena dagen landar snittet på 160bpm och en varm sommardag landar det på 165. Förutsatt att jag tar mig lika långt på båda intervallerna och RPE är den samma så är träningsadaptionen densamma? Eller är det ”bättre” med en högre puls trots samma arbete?
Ska man ”hålla igen” på varma dagar för att snittpulsen inte blir för hög varma dagar eller ska man helt gå ut efter känsla på trösklarna?
Ha de gött!
Svettig skidåkare
Tack för frågan, vi tar upp den i nästa veckas frågeavsnitt #249. Bra fråga nu i sommarvärmen. 🙂
// Simmy
Enligt Greg Hendersson (Zwift power up podcast episode 31) så ger höghöjdsträning bättre effekt för personer med högt hb jämfört med lågt. De rekommenderar inte personer under 140 i hb för män resp. 120 kvinnor att vara med på höghöjdsläger för de ofta inte svarar på höghöjdsträning.
Källor var ”erfarenhet och studier” ingen aning hur mycket broscience de är.
Tack för frågan Jonathan, du blir besvarad i vårt jubileumsavsnitt #200
Ha det fint
// Simmy
Tack för ännu ett awesome avsnitt!
Ett par fundering kring kolhydratladdning i allmänhet och Umara’s produkt U Loader i synnerhet.
– Hur stor fördel vs nackdel har man på en uppladdningsfas av att äta högkolhyldrat- vs lågkolhydratkost normalt inför en kolhydratladdning?
Givet att man intar 8-10ggr kv kolhydrater i gram med start 3 dygn innan start och uppskattningsvis lika mycket muskelvikt, har båda samma glykogeninlagring inför start?
Kommer båda ha samma förbrukning kolhydrater per timme under racet givet att man håller samma intensitet sett till puls vs tröskel/max eller har träningen inför större påverkan än själva kosten?
(äter själv både mycket energi och kolhydrater på daglig basis och tränar periodvis på att öka mitt ”fettmax”)
– Är U Loader unik i sitt innehåll med monohydrat eller är det fler som använder sig av detta för att ta hävstång vid inlagring av energi? Vad fick er (ja Umara-ni) att titta på just detta? (Kan inte minnas att jag sett detta i någon anna produkt och svarar väldigt bra på kombinationen kohlydrater + kreatin vid uppladdning)
Tack för frågan Jimmy, du får den stora äran att bli besvarad i vårt jubileumsavsnitt #200 😀
Ha det bäst
// Simmy