Nu är vi och berör ett område där åsikterna är många, precis som musikstilarna. Vi lyssnar inte alla på samma låtar när vi tränar, själv lyssnar jag på olika typer av musik vid olika typer av träningspass. Högintensiv akustisk musik eller metal/hårdrock under intervaller samt lite lugnare musik eller en podcast/ljudbok på långpassen. På tävling lyssnar jag allt som oftast inte på någonting, kanske gäller detsamma för dig. Musik i öronen är inte godkända under alla tävlingsformer så därmed bör du även vara van att träna utan ett konstant sjungande i öronen. Något som är värt att tänka på.

Men nu över till musikens prestationshöjande effekt – Eller?

Musik som smärtstillande

Vi har i tidigare artikel nämnt hur nedkylning av handflator, panna, nacke kan hjälpa dig prestera under intervaller. Till stor del genom att blocka bort då handens kontakt med isen aktiverar termoreceptorer/köldreceptorer som skickar signaler upp till hypotalamus som registrerar nedkylningen och frisätter adrenalin för att blocka “köldsmärtan”.

Impulserna från de mekaniska smärtreceptorerna aktiveras t.ex vid intervaller när laktatet brinner i benen. Dessa skickar nämligen sina signaler till hypothalamus de med, vilket gör att termosignalerna och smärtsignalerna slåss om “receptorerna” i hypothalamus och hjärnan tolkar då smärtan som lägre än vad den egentligen är, vi lurar alltså hjärnan till att tro att det är lättare än vad det egentligen är. I samband med att även en del adrenalin frisätts när det sympatiska nervsystemet aktiveras så kommer vi blockera bort smärtan ytterligare lite och kan pusha ut de där sista sekunderna under intervallen.

Samma procedur kan vi uppnå med musik, inte riktigt till samma grad men teorin är densamma och en hel del forskning har gjorts på hur musik kan påverka din prestation när det går undan.

Musik och intervaller

Här är troligtvis ett av de vanligaste tillfällen då musik är med i bilden. Även här handlar det om att lura hjärnan att det är lättare än vad det egentligen är. I en studie från 2015 testade forskarna om 20 deltagares självvalda favoritmusik påverkade deras prestation under intervaller. Det var ett tämligen enkelt upplägg där deltagarna körde 4st 30s Wingateintervaller med eller utan musik vid två olika tillfällen (crossover-design). Har du inte kört ett Wingatetest så är det 30s all-out på en testcykel enligt ett väldigt standardiserat protokoll, och det är sjukt jobbigt. Deltagarna vilade 4 minuter mellan varje intervall och forskarna mätte maxwatt, medelwatt, upplevd ansträngning samt hur “skönt” det var under varje intervall.

Summerat så såg forskarna att deltagarna hade högre watt (både peak och snitt) samt uppskattade ansträngningen som lika jobbig som då de inte hade musik. Något som är positivt då du med samma upplevda ansträngning får en högre fysiologisk träningseffekt eftersom effekten var högre med musik. Här är den troliga orsaken att hjärnan inte tolkar ansträngningen som lika jobbig för att du samtidigt har en akustiskt stimuli i form av musik som är innanför pannbenet och stör dina smärtsignaler från benen.

Som du ser i bilden nedan så kommer verkligheten ikapp till slut och både med och utan musik så är du lika trött under sista intervallen, men fram tills dess så har deltagarna fått högre träningsstimuli med musik i öronen.

Det finns ett antal andra studier som undersökt samma sak så det är ingen engångsföreteelse.

Musik och Tempo

I en studie på 65 personer som vanligtvis sprang med musik i öronen delades in i två grupper där de antingen sprang till sin favoritmusik eller en tempostyrd musik (typ Spotify Running eller vilken musik som helst som spelas på olika gruppträningspass som spinning etc där musikens beats/min oftast styr träningens upplägg). Gruppen som använde tempostyrd musik upplevde dock ingen ytterligare förbättring i sin prestation jämfört med de som lyssnade på sin egna favoritmusik. Så det kanske inte är så noga exakt vad du lyssnar på, bara det är något du själv uppskattar. Är du som jag så kan du säkert höra en låt lite då och då och tänka att shit vilken bra låt att springa till, dessa låtar som skapar den känslan bör vara i din musiklista under löpträningen om musik är din grej.

Könsberoende? Är män taktlösa?

Kvinnorna presterade bättre med musik än utan, de presterade också signifikant bättre med självvald favoritmusik jämfört med musik de skattat som musik de inte gillade. För män hände ingenting, de presterade likadant under samtliga scenarier. De presterade alltså inte sämre med musik, den mer påverkade inte alls. Nu är jag lite biased men det stöder min tes här om att vi män i grund och botten är taktlösa, vi kan lära oss att hitta takten, men vi får träna en stund innan den dyker upp.

Slutsats

Huruvida du är en Tommy Ivarsson och älskar musik för att pannbenet inte är lika tjockt som viljan att prestera, eller om du är t.ex Mikael Ekvall som enligt utsago menar att om du tränar med musik i öronen så kan du lika väl gå hem då det är oseriöst, det är upp till dig att avgöra.

Jag älskar en rytmisk monoton ljudslinga i öronen när intervallerna är tuffa, men det kanske inte är för alla och det gör absolut inget. Det är bara ett av många knep för att pusha ut de där sista watten eller få ut de sista sekunderna på löpbandet 😉

Det finns i alla fall ett visst stöd för att självvald musik kan hjälpa till under högintensiv träning. Forskningen är inte enad och det finns även studier där de inte uppmätt någon skillnad i prestation, upplevd ansträngning eller någon annan fysiologisk variabel mellan icke-musik och självvald musik eller musik med bestämd takt. Så se musiken som en potentiell prestationshöjare, kanske främst under intervaller och tröskelpass.